vi fyra som dök upp lyckades till sist ragga upp en målvakt (och wrestler) från Tidsfördrif, samt den sugne Jimmy da Montella som inhoppande killer.
precis som förra matchen börjar vi med att pressa motståndarna hårt, med syrebrist som resultat + att vi inte riktigt hittar "vårat spel". olympierna visar sig vara duktiga på att passa runt bollen men lyckas inte skapa något nämnvärt under stressen. (-att stressa är bra)
1-0: jag frispelar, chippar bollen i svår vinkel till #10 (Insugo) som enkelt gör mål (...och så enkelt skulle vi fortsatt).
samarbetet mellan mig (Baggio) och Insugo börjar blomma men bär ingen frukt (mea culpa), backparet flyttar upp och krutar på och Jimmy makes his moves. kort sagt har vi så många chanser att jag (som tur är) inte kommer ihåg dem alla.
2-0: snyggaste målet (anno 07 inomhus) gör jag genom en raid från mittcikeln (8m!), 3-4 kroppsfinter och en stilig på millimetern placerad halvlobb (kommer egentligen inte ihåg så exakt), men känns fantastiskt bra!
2-1: vi slöar till det och (jag) tänker att det står ändå typ 10-0 till oss
Mest minnesvärt förutom friandet av våran okände målis brutala kapning vid sidlinjen, är Insugos chockerande osjälviska pass vid eget friläge. Snyggt, ma perché?
Som alla klassiska laguppställningar kommer även denna att aldrig mer spela tillsammans (?)
Målis Unknown/Hua hua
Petteri
Matteo
Andrúccio (1)
Carol Insugo Suo (1)
Jimmíddu
för övrigt anser jag att vi måste radikalisera spöket
förslag?
:)
ps. olle hör av dig till kpt. tobbe eller Karl (formely known as Kalle) ds.
3 kommentarer:
Radikalisera?
På vilket sätt och på vilka grunder?
Den nyligen offentliggjorda laguppställningen ingav respekt och knappast behov av radikalisering, eller?
Bra krigat i lördags.
Träning i veckan, ute på grus?
Eller vänta till söndag, långholmen?
Nej, det är sant, jag var nog bara uppe i varv, och ville inte att vi skulle somna in nöjda och med tron att läget är oföränderligt.
Träning = radikalisering, att alla (kan) träffas och att vi får spela runt med laget. Plus kondition och känsla.
Håller med om att laguppställningen (KA.10:07.utomhus) var härlig och inpirerande. Det märks att lagförfattaren både är poet och filosof.
Jag tränar gärna, joggar benito nästan när som helst.
Alltsedan jag på nytt började skriva under med Inzaghi har jag bara gjort Inzaghimål, i söndags på utepremiären var det extremt. Andrea-bea (bearnaise-sås) gjorde verkligen ett fantastiskt vackert mål. Men det är aldrig jag som såsar.
Il imperatore (nu blir jag väl tjock också)
Skicka en kommentar